Baaritaanada luuqadaha ee laanta socdaalka oo qaladaad ka buuxaan: Migrationsverkets hemliga vittne ljuger om sina meriter

mohamed flyktingen

hadaad rabtid iyadoo cod ah inaad dhageysatid intaan ku qor adresska internetka: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2172&artikel=6016761&playaudio=5140517

Baaritaanada luuqadaha ee laanta socdaalka oo qalad ka buuxaan

Migrationsverket Foto Tahir Yousef Sveriges Radio P4 Östergötland
Migrationsverket Foto Tahir Yousef Sveriges Radio P4 Östergötland

Markey ay laanta socdaalka ka shakiso ruuxa magangeliyo doonka ah halka uu sheeganayo in uu ka yimid, waxay ku sameysaa baaritaan dhanka luuqadiisa iyo lahjadiisa ah. Laakiin barnaamijka Uppdrag Granskninga oo caawa ka baxi doona telefishinka SVT ayaa ka shafey gaabsi badan oo ka jira baaritaanada luuqadda ee laanta socdaalka.

La daabacay kl 15:22
LA QAYBSO

Baaritaanada dhanka luuqadda ee laga qaado dadyowga magengeliyo doonka ayaa ah ku tayadoodu ay aad u liitaan, badanaana waa kuwo qaladaad waaweyn ka buuxo. Sidaas waxaa muujinaya u kuurgal uu sameeyey barnaamijka Uppdrag Granskning ee ka baxa SVT.  Luuqad baarayaasha shirkadda Sprakab (oo iyadu ah shirkadda Migrationsverket ka iibisa baaritaanada luuqadda ruuxa magangeliyo doonka ah), ayaa ah kuwo magacyadooda qarsoodi yahiin, ayna adag tahay in la koontoroolo aqoontooda iyo awoodooda xirfadeed. Middas waxaa aad u dhaleeceysan Byron Törnström oo ah mid ka mid ah qareenada dadyowga magangeliyo doonka ah.

– Warbaxinada baaritaanada luuqadaha haddii loo isticmaalayo dib ugu celinta ruuxa meel ay suurtogla tahay in la dilo, la kufsado, la naafeeyo iwm, markas anniga qareen ahaan waxaa ii muhiim ah in aan kontorooli karo aqoonta iyo awooda xirfaded ee ruuxa baaritaanka luuqadeed sameeyey, waayo waxaa ku jirta danta ruuxa aan matalo, ayuu yeri qareen Byron Törnström.

Shirkadda Sprakab

Shirkadda Sprakab waa shirkad Sweden laga leeyahay oo caalamka laga aqoonsan yahay. Shirkadan waxay hey’adda socdaalka ee caalamka oo dhan ka iibisaa baaritaanada luuqadaha. Baaritaanada shirkadda ayaa badanaa ku dhisan tahay wareyseyo 20 daqiiqo ah oo ay dhanka telefoonka uga qaadan ruuxa maganegliyo doonka ah, iyaga oo weydiinaya ruuxa su’aalo la xiriira meesha uu sheegtey ruuxa in uu ka yimid xaruumaha ku yaal iyo degaanada ka agdhow. Baaritaanada luuqadeed ayaa gundhig u noqdo go’aanka laanta socdaalka ee ay ruuxa ku siiso ama ugu diido sharciga deganaashaha dalka. Laakiin shirkadan Sprakab ayaa waxaa dhaleeceyn u jeediyey barofeseero dhiga cilimiga luuqadaha, kuwaas oo ku eedeyey shirkadan iyo shaaqaalaheeda in aysan aqoon u laheyn cilmiga luuqadaha, laheyna awoodooda xirfadeed . Sidoo kale barofeseeradan uu barnaaamijka UG wareystey ayaa sheegay in aysan suurogal aheyn in wareysi telefoon oo 20 daqiiqo ah lagu qiimeeyo lahjadda iyo luuqada uu ruuxa magangeliyo doonka ah ku hadlayo. Ferhad Shakely waa lingviste ku xeeldheer luuqadda kurdiga:

– 20 daqiiqo oo wareysi telefoon ah kuma filna, waxay u baahan tahay ugu yaraan 10 kulan iyo wareyso, si go’aanka sax ah loo gaaro, ayuu yeri Ferhad shakely.

 Luuqadda Soomaaliga

Shirkadan Sprakab khibiirkeeda koobaad ee luuqada soomaaliga , labarkiisa sirta ahna yahay ea20, kaas oo in ka badan 5 000 oo baaritaano luuqadeed u sameeyey laanta socdaalka ayaa markii uu barnaamijka Uppdrag Granskning dabogal ku sameeyey, waxaa soo baxdey in uu ka been sheegay waxbarashadiisa. Sidoo kale waxaa soo baxdey in ninkaan diidmo laga siiyey mar uu dalbadey qaadashada muwaadinimada Sweden, maadaama ay horey ugu dhacdey xukun ah in uu galay denbiyo ay ka mid yahiin muqaadaraad, hanjabaad sharci daro, islamarkaan deymo uusan baxin ka diiwangashan-yahiin hey’adda qaan aruurinta ee Kronofogden.

Ninkan  waxuu sidoo kale sheegtey in uu ku xeer dheer yahay lahjadaha soomaaliga ee kalo ah reer-xamar, barawe iyo lahjadaha af-soomaaliga ee looga kalo hadlo, Kenya, Etoobiya iyo Jabuuti. Laakiin barofesoor Abdalla Omar Mansuur oo ah khabiir caalamka laga aqoonsan yahay oo ku xeerldheer  af-soomaaliga ayaa sheegay in aysan macquul aheyn sheegashada ninkan ee ah in uu yaqaano lahjadaha uu sheegtay:

– Ma u maleynayo in uu wado yaqaan sideedda lahjadood ee af-soomaaliga ee uu sheegtay. Taas waxaa sameyn karo keliya ruuxa maxkaxdiisa xad dhaaftahay, ayuu yeri Barafesor Abdalla Omar Mansuur oo wax ka dhiga jaamacad ku taala Rooma dalka talyaaniga.

Migrationsverket

Madaxa sharciyada ee laanta socdaalka Fredrik Beijer ayaa sheegay haddii baaritaanka luuqadda uu yahay mid qalad ah, in ruuxa la siiyey go’aan masaafurin aysan suurogal aheyn in loo masaafuriyo waddan iyo meel uusan ka imaan:

– Guud ahaan waxey tan muujineysaa sida ay u dhib badan tahay arrintan. Dabcan haddii baare luuqadeed uu si ku talogal ah u siiyey macluumaad qalad ah annaga iyo shirkada Sprakab, uusanna laheyn awoodda xirfadeed ee uu sheegtay, taas waxay qatar ku tahay amniga garsoorka. Waxaanse annaga ka duulnaa in ruuxa sameynaya baaritaanka luuqadeed in uu leeyahay awooda xirfadeed ee aan heshiiska kula galnay shirkadda.

Balse in ninka Ea20 oo ah khabiirka koobaad ee luuqadda afka-soomaaliga ee shirkadan Sprakab, islamarkaana sameeyey baaritaano luuqadeed oo kor u dhaafaya 5 000, hadana ka been sheegay aqontiisa iyo awoodiisa xirfaded, ayuu madaxa sharciyada ee Migrationsverket sheegay in ay ku cusub tahay ayna hadda ogaadeen.  Waxuuna intaa raaciyey in ay u kuurgeli doonaan oo ay baari doonaan eedeymahan, haddiise ay run yahiin ayuu sheegay in ay tahay gabaabsi xad dhaaf ah.

Barnaamijka Uppdrag Granskninga waxaa laga sii deyn doonaan telefishinka SVT1 saacadda market tahay 20:00 habeynimo.

                          Warsame Elmi

                   Warsame.elmi@sverigesradio.se

Migrationsverkets hemliga vittne ljuger om sina meriter

Han kallas EA20 och är Migrationsverkets hemliga vittne i asylärenden. Hans språk- och kunskapsanalyser kan ha påverkat livet för tusentals flyktingar. Men Uppdrag granskning kan nu avslöja stora brister i EA20:s analyser – och att han själv ljuger om sina egna meriter. Mohamed, 27, skulle avvisas till fel land efter ett språktest gjort av EA20.

Artikeltexten fortsätter längre nerHoppa till artikeltexten

Många asylsökande som kommer till Sverige saknar dokument som kan styrka var de kommer ifrån. En del har fått hjälp av människosmugglare som försett dem med falska dokument, andra har aldrig haft dokument som pass eller id-handlingar.

De flyktingar som inte kan göra sin identitet eller hemvist sannolik erbjuder Migrationsverket en språk- och kunskapsanalys. Testet görs per telefon och den som utsätts för testet får aldrig veta vem han eller hon pratat med – men resultatet anses ha ett högt bevisvärde när Migrationsverket sen fattar beslut.

Uppdrag granskning har gått igenom ett flertal ärenden där företaget Sprakabs analyser legat till grund för besluten och hittat allvarliga brister. I två av fallen är analytikern som kallas ”EA20” inblandad. Analytikernas identitet hålls hemlig av rädsla för hot och påtryckningar och just EA20 hålls fram av Sprakab som deras främsta analytiker på somaliska språket.

Han har varit delaktig i närmare 5000 språk-och kunskapsanalyser under de senaste åtta åren – analyser som kan vara livsavgörande för den asylsökande. För Mohamed ledde språkanalysen till att han skulle skickas till Somaliland, istället för till Afgoye i södra Somalia där han säger sig flytt terrorgruppen Al-Shabaab.

– Jag är inte därifrån han säger. Jag är från Afgoye, säger Mohamed.

Har du varit i Somaliland?

– Aldrig.

Samtalet Mohamed hade med analytikern EA20 tog 18 minuter och 34 sekunder och innehöll en kunskapsdel, där Mohamed bland annat skulle ange hur många distrikt det finns i området han kommer ifrån. Han svarar helt korrekt sju – och räknar upp samtliga.

Men i Sprakabs analys står det att det ska finnas tio distrikt. Och att Mohamed inte klarar uppgiften.

– Jag tror inte EA20 har kunskap om området runt Afgoye, säger Mohamed.

Hade Migrationsverket använt sin egen kunskapsbank hade de sett att Mohamed hade rätt. Och EA20 fel.

Också för 20-årige Jamac blev språkanalysen EA20 gjorde en kalldusch. Han har själv berättat att han är från södra Somalia. Men efter EA20:s analys skulle han utvisas till Kenya eller Tanzania.

– Jag blev chockad. Man är från Somalia och plötsligt säger de att man inte är det.

Har du varit i Tanzania?

– Nej, jag har aldrig varit där, säger Jamac.

Det är inte bara EA20:s analyser som har stora brister. Med hjälp av domstolsprotokoll i England har Uppdrag granskning lyckats ta reda på vem EA20 är och för första gången kan hans cv och meriter granskas.

Det visar sig att flera uppgifter i hans meritförteckning är falska – han har helt enkelt inte läst de kurser han uppgett. Och de mycket breda språkkunskaper han säger sig ha avfärdas av professor Abdalla Omar Mansur, ansedd av många som en av världens ledande experter på somaliska språket.

– Jag tvivlar på att han kan tala alla dessa språk.

Du tror honom inte?

– Jag tvivlar, men på jorden finns undantag. Det finns genier. Men en normal människa tror jag inte kan alla dessa språken, säger  Abdalla Omar Mansur till Uppdrag granskning.

Det visar sig också att mannen som gömmer sig bakom kodnamnet EA20 själv är dömd för flera brott och har skulder hos Kronofogden – faktorer som vägts in när han själv två gånger sökt, men nekats, svenskt medborgarskap.

Sprakabs vd Pia Luu vill varken svara på frågor om EA20 eller om de felaktiga analyserna. Migrationsverket framhåller att analyserna bara är en del av underlaget till deras beslut, men ska nu gå vidare med uppgifterna.

– Om man medvetet lämnat falska uppgifter till Sprakab och sedermera till oss och inte har den kompetensen så är det klart att det blir ju en fara för rättssäkerheten. Det här måste vi utreda vidare. Det är självklart att det är en allvarlig brist, säger rättschefen Fredrik Beijer.

Reportrar: Ali Fegan, Lars-Göran Svensson och Herman Reuterswärd.

 Juristen Byron Törnström till höger är kritisk mot anonyma vittnesmål från experter.
Juristen Byron Törnström till höger är kritisk mot anonyma vittnesmål från experter.Foto: SVT

Juristen kritisk mot anonyma vittnesmål från experter

Sprakabs anonyma experter hotar rättssäkerheten. Det hävdar juristen Byron Törnström, som arbetar med flyktingärenden.

Artikeltexten fortsätter längre nerHoppa till artikeltexten

– En analysrapport som ska användas för att skicka tillbaks en människa där den potentiellt kan mördas, våldtas, lemlästas, vad det nu kan vara måste ju vara kontrollerbar. För mig som jurist, som med nit och omsorg ska tillvarata min klients intressen, säger juristen Byron Törnström.

Han är ombud för Mohamed och han har i många fall och på olika sätt försökt ifrågasätta språkanalysernas bevisvärde. Bland har han försökt kalla analytikerna som vittnen i Migrationsdomstolen.
– Man vill kunna kontrollera ifall det som läggs ens klient till last, stämmer eller inte stämmer. Och det kan man inte. Det här är ett typiskt exempel på ett hemligt vittne. Och det är Migrationsverkets vittne ska jag säga.

Så det är helt avgörande vad som står i de här rapporterna för dina klienter?

– För mig som praktiker så anser jag – ja, det är helt avgörande.
När Mohameds fall var upp i Migrationsdomstolen försökte han kalla analytikerna som vittnen utan framgång. Så någon möjlighet att ställa frågor gavs aldrig.

Migrationsverket menar ju att det här är en liten del av hela bevismaterialet?
– Ja, det får stå för dem i så fall. För läser man beslutet så står att språkanalysen har givits ett betydande bevisvärde. Ett betydande utrymme i det här ärendet.

Så för dig är det solklart?
– För mig är det solklart. Jag läser vad det står i beslutet. Vad man säger i efterhand är en annan sak. Vad som står i beslutet är det som gäller, säger Byron Törnström.

Reportrar: Ali Fegan, Lars-Göran Svensson och Herman Reuterswärd


Stäng
27-årige Mohamed

Migrationsverket tror inte på 27-årige Mohameds historia. De går på språkanalytikern EA20:s linje som anser att Mohamed kommer från ett grannland i norr, Somaliland. Och analysen blev sedan Migrationsverkets bevis mot Mohamed i domstol.Foto: SVT

Om Migrationsverkets hemliga vittnen

27-årige Mohamed är av de allt fler flyktingar som sökt sig till Sverige. Varje dag fattar Migrationsverkets tjänstemän runt 200 beslut i asylärenden som, precis som i Mohameds fall, kan vara helt livsavgörande. I många av fallen litar man på språkanalyser från det svenska företaget Sprakab och deras hemliga expertvittnen. Ett upplägg som hotar rättssäkerheten, menar många jurister.

Artikeltexten fortsätter längre nerHoppa till artikeltexten

– En analysrapport som ska användas för att skicka tillbaka en människa dit den potentiellt kan mördas, våldtas eller lemlästas, måste ju vara kontrollerbar, säger Byron Törnström, jurist och ombud för asylsökande.

Många kommer hit utan något riktigt pass eller andra handlingar som bevisar vilka de är och var de kommer ifrån. När Migrationsverket tvivlar på deras historia kallas de till en telefonintervju där deras dialekt och kunskaper om deras hembygd ska bedömas.

27-årige Mohamed säger att han kommer från södra Somalia, och att han flytt efter att han torterats av islamistiska terrorgruppen al-Shabaab.

– Du var tvungen att stödja al-Shabaab, som på den tiden hade makten i Somalia, säger han.

Men Migrationsverket tror inte på hans historia. De går på språkanalytikern EA20:s linje som anser att Mohamed kommer från ett grannland i norr, Somaliland. Telefonsamtalet med Mohamed tog 18 minuter och 34 sekunder och EA 20:s analysrapport blev sedan Migrationsverkets bevis mot Mohamed i domstol.

Men vad händer med den asylsökandes rättssäkerhet om de hemliga vittnena vittnar falskt – och dessutom ljuger om sin egen kompetens?

 

Reportern Ali Fegan har tillsammans med Herman Reuterswärd och Lars-Göran Svensson granskar en viktig – men dold del av asylsystemet i västvärlden.
Programmet sänds 12 november klockan 20:00 i SVT1 och i SVT Play.